Nu har vi nått 37 veckor och är alltså fr.o.m. nu "i 38:de graviditetsveckan". Bebban väger ca 2,8 kg och är ungefär 49 cm lång! Wow, tänk att hon får plats därinne!
Senaste "graviditetssymptomet" är att jag har fått ilskna kliande utslag över underarmar och mage, de kommer och går under dagen och natten, kommer lika snabbt som de försvinner och är som små röda knottror och kliar så man blir galen! Detta kan tydligen ibland betyda att man har problem med levern så därför har jag fått gå och ta blodprover för att kolla detta. Många, många blodprover har det blivit under denna graviditet, skulle ha räknat hur många för skojs skull! Dock tror vår läkare Dr Cropley att det bara är ofarliga "icke-specifika graviditetsutslag" jag drabbats av, så förmodligen inget att oroa sig över. Det är tydligen ganska vanligt att drabbas av sådana i slutet av tredje trimestern och de försvinner direkt efter förlossningen. Sköldkörteln har annars hållt sig i schack under hela graviditeten, jag fick gå ned ett halvt snäpp i dos precis i början men sedan har värdena varit helt stabila. Jag var ju tvungen att ta bilen in till Sydney härom veckan för ett sista besök hos min sköldkörtelspecialist, vilket jag nog inte har berättat om. På vägen in använde jag gps-en för säkerhets skull, vilket jag ju såklart inte skulle ha gjort då jag ju numera hittar alldeles utmärkt utan! Så precis när jag kommit in till Sydney fick gps:en sputnik och snurrade till instruktionerna så jag blev stressad och tog fel avfart, vilket ledde till att jag istället för att ta tunneln under hela stan och komma upp på andra sidan, hamnade mitt inne i city under lunchrusning.... inte så kul då där är fullt, fullt, fullt av enkelriktade gator och folk och bilar överallt, och gps:en inte funkar över huvud taget pga alla höga skyskrapor. Efter mycket om och men och ett kris-och-panik-skrik-och-gråt samtal till Liam hittade jag till slut ut ur smeten och kom fram "bara" en halvtimme försent! Vi har för övrigt varit in till Sydney 2 ggr under den senaste månaden för avskedsmiddagar med olika vänner, inte så kul! Först var jag inne för att säga hejdå till Amanda och Daniel (som kom till Sydney ungefär samtidigt som vi), då det tråkigt nog var dags för dem att resa tillbaka till Sverige. Sedan vari vi inne häromveckan för avskedsmiddag med Geoff och Marguerite, (Liams chef+fru från när han jobbade på News, som vi umgåtts mycket med under året i Sydney), då de ska flytta till USA (Marguerite kommer därifrån). Himla trist att flera av de vänner vi fått under tiden som gått nu flyttar härifrån!
Jag känner mig annars rätt så spänstig, och går fortfarande på 2 promenader om dagen med Bonnie. Får ständigt kommentarer från folk jag möter att jag ser väldigt atletisk ut för att vara höggravid! Hoppas att det är ett tecken på att jag är i bra fysisk form inför förlossningen. Enda problemet är sovandet, som fortfarande inte går så bra, vaknar med ont i höfterna och måste vända mig om och lägga mig på andra sidan, en liten stund senare är det samma sak om igen! Men på dagarna har jag inte ont iaf! Om 3 veckor är det dags då den 17 juli ju är vårt "due date" och om absolut senast 4,5 veckor kommer vi ha lillan hos oss, då man endast tillåts gå 10 dagar över tiden. 27 juli är alltså senaste möjliga datum som kan tänkas bli hennes födelsedag! Och om hon föds efter den 24/7 så blir hon lejon, jag gissar på att hon kommer komma någonstans mellan 22-26/7 och Liam har gissat på den 14-21/7. Såhär gissade ni:
2 kommentarer:
Hej Gullebarn!
Hoppas att det går över och inte kommer tillbaka! Klådan alltså!OCH så hoppas jag att levervärdena är bra!!!
Förstår att det inte alls är kul att säga adjö till vänner...
Puss,
Mamma
Klådan kommer och går med tillhörande fula utslag... ska försöka komma iväg och köpa krämen idag! Puss!
Skicka en kommentar