Cricket

På nyårsafton gick vi på en promenad med Heike och Chris som vart här och hälsade på under jul- och nyårshelgen, när vi kom tillbaka till huset såg vi en liten lorikitunge falla ur europeiska träd på uppfarten. Vi höll koll på den tills den klättrat upp i trädet igen och sedan tänkte vi inte så mycket mer på det. Nästa dag klättrade dock den lilla ned från trädet flera gånger och kom springande över uppfarten mot altanen, där den förtvivlat försökte ta sig upp på räcket där de andra lorikiterna satt. Dock märkte vi snart att dess fjädrar inte var fullt utvecklade och den lilla kunde inte flyga. Vi hjälpte den därför upp på räcket där en mamma och en pappa lorikit satt med din flygfärdiga unge. Mamman och pappan matade sin unge och den lilla tiggde och bad men fick inget. Dock fick den en kärleksfull putsning av mamman innan de flög iväg och den lilla för handlöst ned från räcket. Tack och lov lyckades vi fånga upp den innan den damp i marken "I caught it like a cricket ball!!" Utbrast Liam stolt, och sedan dess heter den lilla "Cricket". Det visade sig och den med största sannolikhet har ett virus som inte påverkar vuxna lorikiter men som hos vissa ungar gör att vingarnas flyg fjädrar och stjärt fjädrarna aldrig utvecklas som de ska, ungarna kan därför aldrig flyga och dör därför ofta strax efter att de borde blivit flygfärdiga, då de överges av sina föräldrar och sedan endera svälter ihjäl eller faller offer för rovdjur eller rovfåglar. Så, därför har vi numera en liten Cricket i familjen! Så sorgligt att vi inte kan stanna och ta hand om henne så vi ju snart åker till Sverige, men jag har iaf hittat ett hem till henne via en rescue-grupp på fb.