Äntligen!!!

Efter fyra långa år då vi (mest jag!) levt med den mest obeskrivliga stress som denna ångestfyllda, avskyvärda process inneburit, är jag nu äntligen färdig och godkänd på alla delmoment! En helt helt helt overklig känsla är det, och jag vet inte riktigt om jag längre vet hur man lever ett "vanligt" liv, utan all denna press och stress som allt detta inneburit! En otrolig makt har dessa människor inom APC (Australian physiotherapy council) över oss kandidater, det finns ingen rättvisa, logik eller medmänsklighet och det är endast genom stödet från de andra kandidaterna som jag lyckats ta mig igenom detta. Vi har varit ett stort gäng som stöttat varandra, alla med olika bakgrund och historier. Pam från Kina/England, Jaana från Finland, Vinay, Prachi och Vacha från Indien, Barbara från Irland, Izzy från Sydafrika, Pia från Chile, Cibele från Brasilien, listan är lång och inte alla är klara ännu tyvärr. Alla har haft sin egen mardrömslika resa genom denna process, ingen har gått helskinnad igenom till andra sidan som erkänd sjukgymnast i Australien. Varje lördag (och ibland flera dagar i veckan) har vi träffats inne i Sydney och pluggat tillsammans, haft kliniska diskussioner och diskuterat patientfall och olika behandlingsstrategier, delat materiel och genomfört "mock exams". Däremellan har livliga diskussioner förts via telefon, mail och whatsapp, och det har varit helt otroligt att få ha lärt känns alla dessa fantastiska människor! Praktikplatser på en private Practice i Liverpool, Blue mountains hospital, Nepean hospital och Braeside hospital har jag också hunnit med, och visst har jag lärt mig mycket men INTE tack vare APC. Så tack och hej säger jag nu till alla på APC som gjort mitt liv till ett levande helvete under 4 års tid, jag kommer inte sakna er!!!!